elinavijo

Jag har sett filmer med grekiska släktträffar, italienska släktträffar, svenska släktträffar men inget är så galet som spanska släktträffar. Jag menar hur kan de prata så mycket och så högt och ändå förstå varandra? De pekar vilt omkring sig, skriker, kastar mat, äter som dårar. Jag menar verkligen äter som om de aldrig sett mat. Först var det 52 tusen olika förrätter (som jag trodde var huvudrätten) med tapasliknande saker. Jag åt ungefär lika mycket som de andra och var mätt, sen kom huvudrätten. Jag har aldrig sett en så stor talrik förrut!! det var 5 olika sorters stora köttbitar (lamm, kyckling, nöt, mm) med hur mycket potatis som helst och någon slags röra med bönor i, för att inte glömma bröd, förstås i massor det med. Då jag trodde att vi var klara hade jag glömt bort det där med efterrätt, vi fick en jättegod bröllopstårta. Gissa om jag rullade därifrån haha. Trots att jag nästan somnade i bilen påväg hem, hade ont i huvudet och blivit hembjuden att jobba i alla släktingars hus så tyckte jag faktiskt om det. Spanska familjer är så mycket roligare än svenska! Nästa gång jag ska på en släktträff här i Spanien måste jag lära mig att förstå olika dialekter av spanska bättre och även att prata bättre. Jag hade tur att det var en 20-årig tjej där som kunde engelska, den enda som kunde prata förståelig engelska haha. Nog för att jag förstår spanska bra men då det ända man hör är ett sorl av röster är det svårt att urskilja ord och meningar från en specifik individ.